I'm on the outside looking in...
Jag är inte mig själv längre. Jag har så mycket ilska inom mig som jag tar ut på vem som helst. Varenda dag händer det någonting som irriterar mig på en sådan hög nivå att jag vill slå in ansiktet på nån. Jag har inte tillräckligt med kraft att stå emot mina utbrott, så snart kommer jag få ett enormt utbrott med all undantryckt ilska.
Jag känner inte igen mig själv alls. Jag har nästan alltid vart en lugn person som kan kontrollera min ilska och om det kom en konfrontation har jag alltid lyckats ta mig ut verbalt. Jag har aldrig vart ett fan av våld och kommer nog aldrig att vara det. Jag har alltid sett ner på folk som utövar våld för skojs skull. Som tjejerna jag blev misshandlad av, de var inte där för att spela fotboll och ha kul, de var där för att trycka ner folk och för att slåss. Jag kan ärligt erkänna att jag slog tillbaka, lite mer än vad nöden krävde. Men i en situation av desperation, vad ska man göra?
Människan är det enda "djuret" som dödar och jagar för nöjes skull. Det är helt jävla stört att det är så. När vi är den mest dominanta varelse här på jorden, då kan vi ju börja betee oss humant. Bara för att vi är dominerande så betyder inte det att vi kan vara hänsynslösa och förstöra för allt annat levande. Allt detta går mig på nerverna.
Det känns som man är helt hjälplös och inte kan man göra nått åt det heller.
Kommentarer
Trackback