They say, time heals everything. But I'm still waiting.
Vad ska jag säga. Om jag skulle säga att jag inte saknar honom, så skulle jag ljuga. Om jag skulle säga att jag hatar honom, skulle jag ljuga. Om jag skulle säga att mitt liv är bättre utan honom, så vet jag inte. Om jag skulle säga att jag mår bättre utan honom, så vet jag inte.
Jag kämpar verkligen som satan för att sluta tänka på honom, jag målar på ett leende och skrattar bort allt.
Men hur långt ska det behöva gå. Om jag ska må sämre än innan, att ja måste börja med mediciner. För jag känner att det börjar dala nedåt. Ganska rejält. Jag börjar bli som jag var förr, ett tomt skal med inga känslor.
Jag hatar att jag blir så här. Att jag alltid ska vara så jävla stark och aldrig låter mig själv visa de känslor jag egentligen vll ha ut. Jag plågas inombords men fortsätter bara att le. För att jag vet, att jag klarar av allt. Men kärlek, absolut inte.
Jag är verkligen inte redo för att höra ännu mer blaj blaj. Kan någon i universum vara seriös nog.
"So let me on down 'cause time has made me strongI’m starting to move onI’m gonna say this nowYour chance has come and gone and you knowIt’s just too little too lateA little too wrong and I can’t waitBoy you know all the right things to sayYou know it’s just a little too lateYou say you dream of my face but you don’t like meYou just like the chaseTo be real it doesn’t matter anywayYou know it’s just too little too late"Jojo - Too little too late
Kommentarer
Trackback
